Tamråttor

Tamråttor

Rattus norvegicus domestica

    Betydelse för människan

Tamråttans och människans historia började på 1700- och 1800-talet, när råttfångarna sålde råttorna som offer i råtthetsning. Det var en blodsport där man stängde in råttor i en instängning tillsammans med en hund och den hund som dödar råttorna på den kortaste tiden blev vinnaren. Många människor kom och tittade på och man slog vad om vilken hund som vinner. Vissa råttfångare som hittade råttor som hade en finare färg bestämde sig för att ha dem som sällskapsdjur. Dessa råttor reproducerade och såldes sedan som husdjur. Mary Douglas väckte intresse för råttor som en hobby när hon bad om tillåtelse att ställa ut sina tamråttor i en utställning för möss. Hon fick tillåtelse att göra det och en av hennes råttor vann "Best in Show". Det gjorde att många människor började intressera sig för råttor.


    Artens naturliga miljö

Den vilda formen av tamråttan är vandringsråttan eller brunråttan. Brunråttan är vanlig i många olika delar av världen och härstammar från Centralasien. Brunråttor har spritt sig till alla kontinenter förutom Antarktis. Man vet inte så mycket om de vilda råttornas socialt beteende. Man vet dock att de lever i samhällen och de större råttsamhällen indelas i klaner som försvarar sig mot andra klaner och inkräktare. Inom klanen råder en rangordning och alla råttor har sin plats.


    Hälsa och sjukdomar

Det brukar vara ganska lätt att veta när en råtta är sjuk. En råtta som mår bra är aktiv, äter bra, vill leka med andra råttor och är intresserad av sin omgivning. När man märker att råttan inte gör vissa av dessa saker kan det betyda att den inte trivs.
En av de vanligaste problem hos råttor är luftvägssjukdomar. Om råttan nyser och låter mycket när den andas kan det betyda att den är förkyld eller stressad. Då är det viktigt att ha den i en varm plats och ge den mycket vatten och mat. Om symptom inte är borta inom några dagar borde man ta råttan till veterinären.
Det är även jättevanligt att råttor i alla åldrar råkar ut för tumörer som sitter i huden. Alla såna tumörer behöver dock inte vara cancertumörer. Om man kan känna att den sitter löst i huden och att man kan flytta på den lite med fingrarna är det oftast ofarligt. Ibland kan varfyllda knölar uppstå efter ett bett och helt ofarliga fettknölar kan uppstå spontant. Om knölen är varfylld kan man invänta att den spricker eller så kan man tömma den själv.


    Beteende och behov

Eftersom råttor är sociala flockdjur så måste man alltid ha minst två råttor. Även om man tror att man har mycket tid för att leka och ta hand om en råtta, kommer den fortfarande att behöva en vän den kan leka med medan man sover och när man är på jobbet eller på skolan. Ensamma råttor blir oftast aggressiva, deprimerade och uttråkade. Enligt lagen får råttor aldrig hållas ensamma.
Råttor är väldigt aktiva och smarta och det är viktigt att de har många olika leksaker de kan leka med så att de inte blir uttråkade. De tycker om att leta efter mat så det kan vara roligt för dem att gömma maten på olika ställen i deras bur. Då får de leka och även få utlopp för sitt naturligt beteende. Ett annat exempel på hur råttor kan få utlopp för sitt naturligt beteende är att ge dem tillgång till olika slags bomaterial, som till exempel tyg eller små bitar av kartong som de kan använda till boet.
Eftersom råttor är så aktiva är det bra att tänka på en stor bur de kan springa runt i. Enligt lagen ska en bur för en råtta vara minst 60 x 30 cm. Det är rekommenderat att skaffa en bur på minst 80 x 50 cm. Dessutom är det bra att buren har flera våningar eftersom råttor gillar att klättra och röra på sig.
Råttor borde inte ha spån eller strö i buren, för att de brukar oftast damma och vissa kan även vara farliga för råttan. Istället är det bra att använda små mjuka mattor eller handdukar.
Råttor behöver också få springa fritt och ha kontakt med en människa minst en timme om dagen.


    Foder

De flesta slag av råttmat som man kan hitta i djuraffären brukar faktiskt inte vara så bra för råttor. De innehåller för mycket onödiga frön och nötter som gör att råttan kan bli överviktig. Då är det bra att göra en egen blandning av frön, torkad frukt och andra saker som är bra för en råtta. För att variera kosten borde råttorna också få komplement till torrfodret. Man kan ge små mängder av frukt och grönsaker några dagar i veckan. Råttor är allätare vilket betyder att då och då kan de få lite kött eller ägg. Man kan även ge dem lite matrester ibland så att de får en varierad kost. Råttor är gnagare vilket innebar att deras tänder växer hela livet. Därför måste de ha tillgång till något de kan gnaga på. Ett bra lösning på det är att ha ett kalkblock och ett saltblock, eftersom då får de även i sig viktiga mineraler.