Marsvin

Marsvin

Vetenskapligt namn: Cavia porcellus

(Namnet Marsvin kommer från tyska Meerschweinchen som betyder ''liten havsgris''. Namnet har förklarats med att de första djuren som importerades till Europa kom med skepp över haven och lät som små grisar.) 

Ålder: vanligtvis mellan 4-7 år. 

Vuxna vikt: drygt ett kilo. 

Ursprung: härstammar från Anderna i Sydamerika. 

- Betydelse för människan - 

Marsvin spelar en viktig roll indiankulturer. Där de används främst som föda, men också inom traditionell medicin och religiösa ceremonier. Spanska, nederländska och engelska köpmän tog med sig marsvin till Europa under 1500-talet. Där blev de snabbt populära bland överklassen och kungahusen. Redan på 1700-talet började man i Europa att använda marsvin som (utöver husdjur), laboratoriedjur. De används idag bland annat i allergitester. Dock har marsvin aldrig haft någon betydelse som köttdjur i Europa. 

- Artens naturliga miljö - 

De vilda marsvins arterna lever i öppna områden med låg växtlighet, där de kan gömma sig. De är flockdjur, så de trivs bäst när det är flera marsvin runt omkring. 

- Foder - 

Hö är viktigt eftersom att Marsvin slipar ner tänderna med det och det är även viktigt för deras matsmältning. Födan bör bestå av 80 % hö och i övrigt av grönsaker och ev kraftfoder. De behöver C-vitaminrika grönsaker dagligen för att inte drabbas av bristsjukdomar som skörbjugg och förlamning i bakbenen. 

Marsvin äter även sin avföring, blindtarmsinnehållet, för att få i sig de näringsämnen som tillverkas i blindtarmen. Det vill säga att marsvinet är koprofag (avföringsätare). 

Ett för högt intag av salter ökar risken för urinstenar och njurproblem.  

- Sjukdomar och hälsoproblem och hur de kan förebyggas - 

Marsvin är ganska infektionskänsliga. Bakterieinfektioner är vanliga men även virus-, parasit-, och svampsjukdomar kan drabba marsvin. 

Bakterieinfektioner kan förebyggas på många sätt. Det är viktigt att se till att miljön hålls ren samt att via rätt utfordring och skötsel hålla marsvinets immunförsvar i topp. Det är också viktigt att se upp med såriga fötter och smutsigt underlag. Toa-hörnan  ska städas varje dag. Stark urinlukt skadar slemhinnan i näshålan och luftvägsinfektioner får lättare fäste. En annan viktig faktor är stress. Marsvin blir mycket lätt stressade av en otrygg miljö, överbeläggning, en för intensiv hantering eller av transporter. Stress påverkar immunförsvaret negativt och kan snabbt ge en ökad känslighet hos marsvinet. 

- Tecken på välmående och tecken på vantrivsel - 

Parningsdans ''Rumba'' -  När marsvinshanen uppvaktar en hona gör han det genom att cirkulera runt henne långsamt, vickande på rumpan samtidigt som han kurrar för henne. 

Sträcker på sig och gäspar -  Ett marsvin som sträcker på sig och ibland också gäspar samtidigt är ett tecken på att marsvinet mår bra och känner sig trygg. 

Lufthopp - Ett marsvin som mår bra och är på gott humör kan göra roliga hopp. Ofta kan de hoppa rakt upp och rotera 180 grader innan den landar igen. Ofta är det yngre marsvin som gör detta. 

Tokrusar i cirklar - Om man släpper ut marsvin så de får springa fritt på golvet kan de börja tokrusa runt i cirklar. De ser helt galna ut och springer bara runt och runt tills de tröttnar. Detta betyder att marsvinet mår jättebra, den är så glad att den har fått komma ut och vill springa av sig all överskottsenergi. 

Boxning med nosarna - Ett sätt att kommunicera med varandra kan vara genom att boxas med nosarna. Ofta är det unga hannar som tuffar till sig och boxas lite med varandra. 

Tramp - Marsvin som har låg rang i flocken kan om de känner sig hotade börja trampa med bakbenen och frambenen är stilla. 

Slicka någon annans öra - Ibland kan man se att ett marsvin slickar ett annat marsvins öra. Detta gör den i ett försök att säga att den vill vara vän med det marsvin som den slickar på, ungefär som ett bevis på vilken bra vänskap de skulle få ihop. 

Resa ragg - När ett marsvin reser ragg, antingen över hela kroppen eller i nacken är det för att imponera. Att visa testiklarna för någon annan brukar vara ett hot-beteende, men kan även vara ett frieri. 

Nos-kontakt - För att kontrollera flocktillhörigheten sniffar marsvin sin nos mot någon annans nos. 

Förstelning - Marsvin är ett flockdjur, d.v.s. de flyr heller vid fara än går till attack. Men innan de flyr iväg så blir de förstelnade som en staty när de observerar och lyssnar var det är för fara på gång. De tror nog att de är osynliga om de inte rör sig en millimeter!